Summa sidvisningar

torsdag 31 mars 2011

Brister i Sjukförsäkringen måste åtgärdas...!

-Sjukförsäkringen fungerar i huvudsak bra i Sverige, men det finns människor som faller mellan stolarna. Vi måste rätta till de brister som gör att alla inte får den ekonomiska trygghet som försäkringen ska ge. Vi måste ha en sjukförsäkring som går att lita på. Det säger Emma Henriksson och Lars Gustafsson, som ingått i Kristdemokraternas särskilda arbetsgrupp om sjukförsäkringsfrågan. SVT Godmorgon Sverige

Bland åtgärdsförslagen märks följande...

Undantagen i rehabiliteringskedjans olika steg måste ses över så att rätt personer får behålla sin sjukförsäkring respektive förs över till Arbetsförmedlingen. Den enskilde skall inte behöva drabbas av att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av personens arbetsförmåga.

Ersättningen vid en ny sjukperiod till personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning men saknar sjukpenninggrundande inkomst måste åtgärdas. De redan sjukskrivna ska inte kunna bli utförsäkrade!

Kvalitén på Arbetsförmedlingens åtgärder för de som varit borta länge från arbetsmarknaden på grund av sjukskrivning måste höjas. Svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter en mycket lång sjukfrånvaro ska inte underskattas. En åtgärd kan vara att höja taket för lönebidrag.

Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning får inte grundas på alltför teoretiska spekulationer om och när en person kan återfå arbetsförmågan. Det är helt riktigt att sjukersättning (förtidspension) skall beviljas enbart om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Däremot måste beviskraven vara så skarpa att den enskilde känner sig trygg i att bedömningen blir korrekt och rättssäker. Dessutom måste handläggningen effektiviseras. Ingen skall behöva vänta allt för länge på besked.

Åtgärder i rätt riktning är ett måste... nu är det Bråttom!


tisdag 22 mars 2011

Besök vid specialboende för dementa ...Fleminggatan 11 i Gävle.

– Med stor sorg i våra hjärtan har vi sett hur demensvården försämrats genom årens lopp. Vi känner att vi inte längre kan ge en god och säker omvårdnad om de dementa, skrev undersköterskan Elisabeth Marklund i Piteå i ett brev till Socialstyrelsen hösten 2010. Brevet blev startskottet för att uppmärksamma missförhållandena som fanns i Piteå och snart började hela Sverige diskutera förhållandena på våra demensboenden. Kunde det vara så att dessa förhållanden i Piteå fanns på fler ställen i Sverige.
- När vi kommer på morgonen möts vi ibland av hel- eller halvnakna dementa av olika kön som vandrar omkring i korridoren. På golven ligger kiss och bajs.

Genom Socialstyrelsens försorg gjordes snabbt oanmälda inspektioner. Trots stimulanspengar från regeringen till landets kommuner fanns det fortfarande tyvärr anmärkningar hos åtskilliga demensboenden.

Med denna bakgrundsbild blev det för mig idag en positiv överraskning att tillsammans med mina oppositionsrådskollegor träffa företrädare för demensvården i landstinget och Gävle kommun. 
Intrycket var att samarbetet mellan kommunerna och landstinget fungerar på ett bra sätt. För en kommun i Gävle storlek är det möjligt att ordna med speciella demensboenden och dagliga verksamheter medan i mindre kommuner kanske det kan  vara svårt. Helhetsintrycket var dock mer än väl godkänt!
...
Fakta gällande demens i Sverige
ca 1 procent av alla 65-åringar och 20 procent av alla 85-åringar är dementa.
Minst 148 000 svenskar lider av demens.
25 000 nya fall tillkommer varje år.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens.
Samhällets kostnader för dementa uppskattas till 50 miljarder per år.
/DOKTORN-Kunskap är trygghet/

tisdag 15 mars 2011

Mest sjuka äldre kartlagda

Idag presenterade Sveriges Kommuner och Landsting en djupgående undersökning av 264 äldre människor med stora behov av såväl medicinska åtgärder som kommunal äldreomsorg.
Syftet med denna undersökning är att få kunskap för att kunna förbättra omhändertagandet av denna grupp.

Göran Stiernstedt, chef på SKL´s avdelning för vård och omsorg, sa vid Konferens - Multisjuka äldre -  på Norra Latin i Stockholm, att idag lever vi allt längre, det gäller även människor med flera kroniska sjukdomar som till exempel cancer, diabetes och hjärtsvikt. Undersökningen omfattar just denna grupp, som idag inte är särskilt stor, men som kommer att växa sig allt större. Även om undersökningsgruppen inte är särskilt stor återfinns individerna i hela landet. Göran Stiernstedts bedömning var att det går att dra generella slutsatser om hur vården för de mest sjuka äldre fungerar.

En sanning som kommer på skam är, att före undersökningen trodde vi nog att denna grupp äldre människor fick sin sammanhållna vård och omsorg i primärvården, sa Göran Stiernstedt. Utifrån undersökningen visade det sig att behovet av specialiserad vård är stort och att ju större vårdbehoven är desto mindre del har primärvården i den äldres helhet.

Själva undersökningen har omfattat 18 månader i den äldre multisjukas liv och bestått av intervjuer med den äldre och dennes anhöriga/närstående, insamling av register- och journaldata, fakta om läkemedelsanvändning samt kostnadsdata.

Nu hoppas jag att denna undersökning och flera i samma inriktning skall leda till att multisjuka äldre, eller som de fortsättningsvis skall heta - mest sjuka äldre - skall få skräddarsydda insatser utifrån sina behov. Nya lösningar för samordning och tidig upptäckt är en utmaning för kommuner och landsting. För det sistnämnda instämde Svante Lönnbark, Landstingsdirektör i Landstinget Gävleborg och Göran Arnell, Kommundirektör i Gävle kommun, vilka även deltog i programmet.

söndag 13 mars 2011

Patientsäkerhet...viktigt!

Ett 30-tal kristdemokratiska landstingspolitiker från Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Örebro, Värmland och Södermanland samlades i Västerås häromdagen. Diskussionsämnet var bland annat regeringens prestationsbaserade stimulanspengar för att utveckla patientsäkerheten. 500 miljoner kr finns tillgängliga för Landstingen i Sverige för 2011. För kommande år 2012-2014, finns ytterligare 675 milj kr per år. Här finns ambitionen från Göran Hägglunds sida - Nollvision för undvikbara vårdskador.

Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. För Svealand rör det sig om, enligt Socialstyrelsens siffror, om ca 630 personer per år som drabbas så svårt att de dör i onödan.

Det kan röra sig om basala hygienrutiner, att mäta förekomst av trycksår, och att minska sin antibiotikaförskrivning (se tidigare blogg)  inom öppenvården med mera. Målet är att arbetet ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att effekterna av stegen mot en nollvision blir tydliga - både för landstingen och för skattebetalarna.

Lycka till Gävleborg! Ingen patient ska behöva drabbas av en skada som kunde ha undvikits.
Patientsäkerhet lika viktigt som flygsäkerhet...

 

    fredag 4 mars 2011

    Landstinget läxas upp av regeringen...

    I dagens Arbetarblad - AB - kan vi läsa om att landstinget Gävleborg nu måste fr o m 1 maj ge funktionshindrade gävleborgare samma rätt till hjälpmedel som alla andra. Lagen kallad - Lex Linnéa - uppkallad efter 16 åriga Linnéa Källdén från Sandviken.

    Det enda landsting i Sverige som vägrat betala för dessa hjälpmedel, har varit Gävleborg. Bara för att dessa hjälpmedel hanterats av de funktionshindrades assistenter och inte av den funktionshindrade själv har inga bidrag getts. Nu har regeringen gjort en lägändring i form av en ny förordning. Där klargörs att hjälpmedel som den funktionshindrade behöver för att kunna tillgodose sina egna behov aldrig kan klassas som arbetsredskap.

    Lagen kommer säkert att kallas för "Lex Linnéa" och själv säger jag Grattis Linnéa och bra jobbat Anders W Jonsson (C), riksdagsman från Gävle som drivit frågan. Synd att inte dina partikamrater i den politiska ledningen för Landstinget Gävleborg lyckats tidigare.