Summa sidvisningar

onsdag 4 december 2013

Svensk äldrevård i världsklass


foton ur Äldreboken
 
Idag matas vi nästan dagligen med en bild av svensk äldreomsorg i allvarlig kris med omfattande problem och äldre som inte får den vård de borde ha rätt till.
Oppositionen under ledning av Socialdemokraterna är inte sena med att haka på denna beskrivning. Men denna bild är missvisande, skriver Barn- och äldreministern Maria Larsson i en debattartikel i Aftonbladet. Nio av tio äldre säger att de är trygga med den omsorg som de får. Nio av tio av de äldre som har hemtjänst är nöjda med sin omsorg och åtta av tio inom särskilt boende är nöjda med omsorgen som ges. Detta är resultatet i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, som visar hur de äldre uppfattar äldreomsorgen.
 
Resultaten har också blivit bättre i år jämfört med förra året. Det är dessutom allt fler som säger sig vara mycket nöjda i stället för att vara ganska nöjda. Andelen som är missnöjda respektive otrygga är mindre än fem procent. Deras otrygghet ska tas på största allvar och det finns självklart mer att göra för att utveckla omsorgen om äldre. När anhöriga har varit med och hjälpt äldre att svara på enkäten har även den anhörige fått svara på frågan om vad de tycker om samarbetet med omsorgspersonalen. Nio av tio anhöriga tycker att samarbetet fungerar bra.
 
Dessa uppgifter är viktiga att lyfta fram då bilden av en omsorgssektor i kris gör att människor känner en obefogad oro inför att bli gammal och beroende av omsorg. Det gör också att omsorgssektorn riskerar att bli oattraktiv som arbetsgivare. Generella svartmålningar vinner ingen på. Särskilt inte om de baseras på enstaka omständigheter.
Sedan 2008 har vi en nationell och årligen återkommande brukarundersökning. Jämfört med hur det var under tidigare socialdemokratiska regeringar är detta ett verkligt paradigmskifte. Nu får de äldre själva säga vad de tycker. Deras åsikter efterfrågas och är viktiga. Men tidigare regeringar visade inget intresse för de äldre eller av att mäta kvalitet. Var det av rädsla för att resultaten inte skulle vara till regeringens fördel? Som äldreminister är jag mer intresserad av att svart på vitt få veta vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, än att i varje läge förmedla en bild av en perfekt fungerande äldreomsorgsverksamhet.

God vård bekräftas även i en nylig publicerad rapport i Help Age International, där Sverige är världens bästa land att åldras i. Statistiken från rapporten bygger på uppgifter från olika FN-organ, Världsbanken och WHO.
..
Själv säger jag att det är dags att fler läser Äldreboken av Jan Bornestig och Håkan Olsén

söndag 1 december 2013

Insulinpump är fortsatt kostnadsfri för diabetiker

 
Insulinpumpar och sensorer har förändrat livet för många diabetiker. Sedan beslutet togs, om slopad statlig subvention fr o m idag - 1 dec 2013 - har farhågorna funnits att Sveriges 21 regioner/landsting kommer att ha olika bedömning gällande fortsatt ekonomiskt stöd av dessa. Godtycklig bedömning vilket leder till stor osäkerhet har här funnits.

Det känns därför bra att en överenskommelse mellan de 21 aktörerna har tagits om fortsatt stöd. Oron bland diabetiker för att själva få betala insulinpumpar är således obefogad. Samtliga 21 regioner/landsting har beslutat att låta pumparna vara kostnadsfria även efter den 1 december, visar en granskning som TT gjort.
Svenska Diabetesförbundet välkomnar beskedet men ser också frågetecken inför framtiden.
– Det är naturligtvis jättebra men också en tillfällig lättnadens suck. Vad finns det för någon garanti att det fortsätter så här? säger förbundsdirektör Cecilia Gomez.
– Det står ju fritt för landstingen att ändra sig. Vi skulle vilja att man går tillbaka till att räkna in pumpar i den statliga läkemedelsförmånen.

Många diabetespatienter stor nytta av insulinpumpar och sensorer som larmar vid för högt eller för lågt blodsockervärde. I dag används pumpar av omkring
8 000 vuxna.

Priset på en insulinpump, som måste bytas ut vart fjärde år, ligger mellan 30 000 och 40 000 kronor.
..
Själv välkomnar jag överenskommelsen om fortsatt ekonomisk hjälp och är övertygad om att detta kommer att kvarstå.




onsdag 27 november 2013

Vård till papperslösa

 

 
I mitt inledningsanförande vid gårdagens Budgetdebatt - Landstingsfullmäktige i Bollnäs - avslutade jag med följande ord...

-Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna och ska vara behovsstyrd. Den ska kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Låt oss därför inte fortsättningsvis tappa fokus på patientens behov och med än större kraft fortsätta prioritera tillgänglighetsförbättringar inom samtliga vårdens sektorer. Det må gälla vid länets tre sjukhus eller vid så vitt skilda områden som suicidprevention eller vård till s k ”papperslösa flyktingar”.

Fr o m 1 juli i år, har vi enligt lag, skyldighet att ge vård till gömda och papperslösa flyktingar i Sverige, samma rättighet till vård som asylsökande har.
Tidigare har vissa landsting erbjudit gömda och papperslösa flyktingar vård, däribland Landstinget Gävleborg. I Sverige har dock vården ofta skett utifrån ideella initiativ från enskilda sjukvårdsanställda. Samtidigt har ett antal frivilligorganisationer och kyrkor sedan några år tillbaka propagerat för en lagändring i vad som kallas Rätt till vårdinitiativet.
 
I landstinget Gävleborg kan vi se att vid en tillbakablick till 2010 och till dags dato, har endast ett femtontal per månad använt sig av denna möjlighet. Till alla kritiker med farhågor om att denna grupp skulle dränera hälso- och sjukvårdens resurser, kan jag konstatera, att man hade fel... Jag upprepar man hade fel!
 
 
 
 
 
 

söndag 17 november 2013

Bra utveckling för Gävleborg

 
 
 
Andelen 18-åringar i Gävleborgs län som använder tobak och dricker alkohol fortsätter att sjunka. Bland 18-åringarna är andelen rökare och andelen alkoholkonsumenter idag de lägsta sedan mätningarna för årskurs 2 på gymnasiet startade i Gävleborgs län för 15 år sedan.

Detta var siffror som presenterade i fredags - vid träff med Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg - från 2013 års skolelevsundersökning om alkohol, tobak och narkotika i årskurs 2 på gymnasiet i Gävleborgs län. Fortsatt visar trenden att färre ungdomar dricker alkohol och använder tobak. Undersökningen visar en klar minskning av både andelen rökare, alkoholkonsumenter och högkonsumenter av alkohol sedan den förra mätningen 2010.

Katarina Lundin, utredare på Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg, sa att detta visar på en mycket positiv utveckling för länet i stort och följer den trend som finns i riket. Några av förklaringarna till den positiva trenden enligt Katarina, tros vara det viktiga drogförebyggande arbete som bedrivs, mer restriktiva föräldrar, en ökad andel ungdomar med invandrarbakgrund som använder alkohol i mindre utsträckning än svenska ungdomar samt att unga umgås mer med varandra via nätet.

För Barbro Wåger, samordnare i ANDT-frågor i länet, med Länsstyrelsens uppdrag att arbeta för ”ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk", var dessa siffror givetvis glädjande. Genom samverkan och samarbete kan vi göra stor skillnad och här har kommunernas insats avgörande betydelse var budskapet.

 

torsdag 14 november 2013

Spänst med geriatrik

 
 
Igår hade jag förmånen att bevista Demensförbundets konferens, Spänst med geriatrik, i Stockholm på det anrika Norra Latin.

Det genomgående temat för dagen var att geriatrik lönar sig. Äldre multisjuka svarar mycket bra på rehabilitering. Bättre än medelålders, har det visat sig. En äldre person kan lära sig att gå igen efter en lårbensfraktur.  En multisjuk kan t ex åter äta med bestick efter en stroke. Men det krävs flera veckors rehabilitering med intensiv träning på en geriatrisk klinik. Med geriatriker, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och övrig personal  som är specialutbildade inom geriatrik. Det behövs också dagrehabilitering och fortsatt träning hemma.

Exempel gavs i mängd... I stället för rehabilitering hos äldre människor med höftfraktur, behandlas allt för många idag med för många läkemedel, vilket ökar risken att man faller igen.

Goda exempel gavs från Falun och Linköping. Samverkan mellan kommuner och landsting var ledorden bl a.

Bättre kvalitet i vården av gamla människor ger mindre lidande och lägre kostnader!... var budskapet bland annat från den kände professorn Yngve Gustavsson, Umeå.

Dagen avslutades med den kände teologen och psykoterapeuten - Egon Rommerdahl.

onsdag 6 november 2013

Tung, tyngre, tyngst...

 
– Fetma kostar samhället 10 miljarder kronor per år. Det lär inte bli mindre i framtiden, säger Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus enligt dagens tidning Metro.
Sverige blir allt tyngre och Metros granskning visar att Dalarna ligger i topp i statistiken. Där är 56 % av befolkningen överviktiga eller har fetma. Gävleborg intar bronsplatsen tillsammans med Gotland med 52 %. 

Alla tycks instämma i att det är en stor utmaning i arbetet med befolkningens övervikt. I den kören finns folkhälsostrateger, kostrådgivare , hälsoinspiratörer m fl.
Enligt Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, går en del av förklaringen att hitta i hur välutbildad befolkningen är. En ekonomiskt välbärgad familj har till exempel större möjlighet att påverka kost och fritidsaktiviteter.
– Övervikt är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer. En gång var de rika runda. I dag är det tvärtom, säger hon.
Stockholm är Sveriges mest välutbildade område och där är även andelen överviktiga och feta lägst. Mai-Lis Hellénius tar också upp Västerbotten som ett gott exempel. 
Genom storskaliga hälsokontroller och samtal om livsstil har man minskat antalet hjärtinfarkter bland män med 40 %. 
– Där har man vunnit otroligt mycket hälsa i alla socioekonomiska grupper, säger Mai-Lis Hellénius.
”Större belastning i framtiden”
Carl-Erik Flodmark, överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus möter allt fler barn med fetma.

 
Eftersom hälsoproblemen visar sig först i 40-årsåldern tror han att vi ännu inte sett de värsta konsekvenserna av svenskarnas ökade vikt.
– Det man ser i dag är en återspegling av uppväxten på 70-talet. Om 20 år kan man förvänta sig en ännu större belastning, säger han.
Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet, är bekymrad över utvecklingen.
– Vi måste bli bättre på att förebygga. Vi kan inte vänta, säger hon.
..
I Gävleborg debatterades ämnet i Radio Gävleborg, där Lili André från Kristdemokraterna pläderade för tidigt förebyggande arbete. Något som hon hävdat i både tidning och i Landstingsfullmäktige.
Man måste börja i tidig ålder - familj, förskola och skola - 1200 till 2600 barn är idag drabbade av fetma i Gävleborg. Om några år finns de i statistiken, över 16 år som är överviktiga eller har fetma.
...
Andel av befolkningen (över 16 år) som är överviktig eller har fetma
56 % Dalarna
54 % Värmland 
52 % Gotland, Gävleborg 
51 % Jönköping, Norrbotten, Örebro 
50 % Västerbotten, Västernorrland, Västmanland 
49 % Jämtland, Kalmar, Kronoberg, Uppsala, Östergötland  
48 % Blekinge, Skåne, Västra Götaland, Södermanland
45 % Halland 
44 % Stockholm
Hela Sverige 2012
Överviktiga: 35 %
Feta: 14 %
Totalt: 49 %
2004
Överviktiga: 35 %
Feta: 11 %
Totalt: 46 %
Källa: Statens folkhälsoinstitut 

måndag 28 oktober 2013

Föräldrastöd

 
 

 
 
 
 
-Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar som förmedlar både värme och ramar kan få barnet att känna tillit till sig själv, till vuxenvärlden och till samhället. Föräldrar kan påverka förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort, var välkomstanförandet som Maria Larsson - Barn- och äldreministern - förmedlade via internetlänk till några hundra länspersoner vid regionkonferens i Gävle för tre veckor sedan. Aktuell forskning och erfarenheter av föräldrastöd sprids på ett tjugotal regionala konferenser denna höst i Sverige.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) arrangerar på uppdrag av regeringen dessa regionala konferenser i samverkan med länsstyrelse, landsting och regionförbund. FHI har i samband med detta tagit fram en handbok om lokalt och regionalt föräldrastödsarbete som stöd i att påbörja eller vidareutveckla det föräldrastödjande arbetet.

Konferenserna vänder sig till de som arbetar med föräldrastöd eller är intresserade av att påbörja ett sådant arbete; beslutsfattare, tjänstemän och praktiker i kommuner, landsting och ideella organisationer i samtliga län. Goda exempel sprids.

I Gävleborg är Ovanåker den enda kommun mellan Stockholm och Umeå som fått pengar från folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag. Tre utvecklingsideér har genomsyrart arbetet:

-  att tillvarata kraften i lokala nätverk
-  att finna nya kreativa arenor för föräldrastöd
-  att öka antalet pappor som deltar i föräldrastödsutbudet 

Att ta tillvara på lokalsamhällets resurser är viktigt. I Ovanåker är de tre F:en, företag, föreningar och församlingar grundstenarna. Projektet vill profilera Ovanåker som en kommun som är attraktiv för familjer och barn.  
Projektet genomförs av Ovanåkers kommun tillsammans med Uppsala Barnhälsovård SHS.
..
I dagens samhälle finns mycket som kan försvåra föräldrarnas möjlighet att skapa en bra uppväxtmiljö. Samhället kan ändå med begränsade insatser och till förhållandevis låga kostnader göra en hel del för att underlätta för familjerna. Forskning visar att olika former av föräldrastöd är insatser som har betydelse för såväl enskilda barn som för samhället i stort.

Föräldrastöd kan handla om allt från en mötesplats för familjer till en föräldrakurs under en hel termin. Behovet av stöd växlar under barnets uppväxt, beroende på barnets utveckling, vad som händer inom familjen och utvecklingen i samhället.

Budskapet är viktigt... nu gäller det att göra "verkstad" av goda idéer. Ovanåker är ett bra exempel!
 
 
 
Maria Larsson vid UNICEF´s VIP Parad i Stockholm - 8 nov 2012 -
Att göra Barnkonventionen till svensk lag
 
 









tisdag 22 oktober 2013

Vem skall betala framtidens sjukvård?

 
Den årligt återkommande prioriteringskonferensen sedan sju år tillbaka har gått av stapeln under två dagar... denna gång i Gävle. Närmare 400 deltagare - politiker, tjänstemän och forskare - från länet och övriga Sverige plus ytterligare länder, lyssnade och diskuterade viktiga prioriteringsfrågor i ämnet Hälso- och sjukvård i framtiden.

Helt klart är att en åldrande befolkning, dyrare behandlingar och sist men inte minst en krympande tillväxt i framför allt västvärlden gör att sjukvården står inför en jätteutmaning. Frågan är hur resurserna ska fördelas för att alla ska kunna få ta del av en god vård.

En grundförutsättning för att vi skall ha råd med sjukvård i framtiden är att vi skapar tillväxt. Problemet är att idag och framöver tycks detta inte vara fallet. Ekonomin har stagnerat och skatteunderlaget börjar svikta. Vem skall betala? var frågan Richard Saltman - professor i sjukvårdspolitik vid Emory Universitetet i Atlanta, USA och dessutom expert på europeiska sjukvårdssystem - ställde.

I framtiden kommer sjukvården i allt högre omfattning att betalas genom privata försäkringar och patientavgifter var hans svar. Dessutom kommer ökad konkurrens mellan vårdgivare uppmuntras I detta tilltar entreprenörsandan inom sjukvården, vilket är nödvändigt för att behålla en god standard i sjukvården.  Arbetsgivare kommer att få ta större ansvar för vården.

Det deltagarna i konferensen säkert tog med sig efter två givande dagar är hur försvara och utveckla sjukvården i Sverige i en framtid som tycks bli allt tuffare. Fortfarande gäller ...hälso- och sjukvårdslagen

2 §. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

torsdag 17 oktober 2013

Viktiga möten

 
 
Ibland har jag förmånen att som politiker få träffa intressanta och givande personer. Personer som onekligen är utanför de vanliga arenorna och vars påverkan är till gagn för utvecklingen i samhället... som arbetar förebyggande i hälsofrågor och i detta sparar massor med pengar i det långa loppet.

Under några dagar i Stockholm - träff med politiker från hela landet - hade jag bestämt möte med en färgstark person. I hennes presentation på blogg, hemsida, m fl platser återkommer ord som kostrådgivare, livsinspiratör, krönikör, föreläsare...

I ett pressat tidsschema fick det bli en arbetslunch innan tåget tog mig tillbaka till Gävleborg. Visst... jag vet att i vårt län finns riktlinjer i ämnet hälsosamtal runt kost och fysisk aktivitet med föräldrar om deras barn bland annat. Det utförs när barnet är 10 månader och upprepas vid 2, 3, 4 och 5 års ålder. Det sägs att stor del av personalen på våra barnavårdscentraler har genomgått utbildning i motiverande samtal. Frågan jag ställer och många med mig blir då... Varför är då resultaten gällande barnfetma bland annat föga imponerande. Det är ett stort problem i Gävleborgs län... det går hand i hand med ohälsotalen. Här behövs ett ökat barnperspektiv med familjen i fokus, där föräldrar, skola och övriga inom vuxenvärlden ges vägledning i kost- och näringslära.

Idag drunknar vi av åtskilliga bantningskurer och preparat i massmedia. I sjukvården ökar antalet magoperationer / överviktskirurgi... Det som onekligen behövs är en än större satsning på förebyggande arbete.

Budskapet jag bland annat fick ta med mig var...

-Planera din mat för hela veckan, så slipper du impulsköp som många gånger är onyttiga.

-Hög kvalitet! Skippa varmkorven och strunta i den panerade fisken. Ta dig tid att ta reda på vad som är bra proteiner, hur man mixar en god och samtidigt stadig sallad. Läs på om långsamma kolhydrater, ät från alla näringsdelar och fördela jämt över måltiderna.

-Glöm inte bra mellanmål, för att minska sötsuget.

-Bort med onödigheter.

-Fram med kalendern - smit inte! Planera dina fysiska aktiviteter, så att de blir av. Ta små steg men gör dessa synliga. Även minsta aktiviteterna skriver du in i kalendern.

-Rensa i skåpen. Gamla varor, brutna kakförpackningar, halvdruckna läsk. Släng ut och skapa nya rutiner. Nu är det din möjlighet!

TACK säger jag till ännu en viktig person i min kunskapskrets...
Mia Olsson, Du behövs!

måndag 14 oktober 2013

Vår framtid...

 
 
 
 

 
Idag fick jag tillsammans med Kristdemokraternas landstingsgrupp, förmånen att besöka Familjehälsan västra Gästrikland. Det var Vårdenhetschefen Marie Öhagen med personal som avsatte nittio minuter för givande information.

Barn- och familjehälsan är en psykosocial verksamhet inom primärvården för blivande föräldrar, barn 0-12 år och deras familjer. Mottagningen är en första instans för blivande föräldrar eller barn vars bekymmer finns i familjesituationen eller hos barnet självt. Föräldrarna tar själva kontakt med mottagningen. Ibland kan kontakten ske med stöd från barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen, skolhälsovården eller från andra vårdgivare.
På Barn- och familjehälsan arbetar psykologer, socionomer och sjuksköterskor.
-Vi arbetar under tystnadsplikt och besöken hos oss är kostnadsfria, var budskapet. Upptagningsområdet är förutom Sandviken även Hofors och Ockelbo.

I barn- och familjehälsan finns även Ungdomsmottagningen Sandviken, vilken arbetar för att stödja ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Ungdomsmottagningen är öppen för ungdomar mellan 13-23 år. Här arbetar barnmorska, undersköterska, läkare och kurator. Tillgång till psykolog och dietist finns även.
Budskapet från personalen  till ungdomarna i Sandviken, vilken de ofta träffar vid skolbesök en dag i veckan är...
-Du kan kontakta oss för frågor kring kärlek och relationer, levnadsvanor, preventivmedelsrådgivning, akut p-piller, graviditet och abortfrågor, sexuellt överförda infektioner, familjeproblem, nedstämdhet, oro/ångest/stress, kris/sorg och sexuella övergrepp/våld. Allt arbete sker givetvis under tystnadsplikt och besöken är avgiftsfria.
--
TACK för givande information... ett viktigt arbete utförs för gävleborgarnas bästa. I det här fallet västra Gästrikland.





tisdag 8 oktober 2013

Livsviktig gåva

 
Under innevarande vecka uppmärksammar landstinget donationsveckan. Det gäller att få fler att ta ställning... att efter sin död vilja donera sina organ och vävnader.

-Idag har vi brist på organ i Sverige. Människor dör i väntan på organ. Målet är att Sverige ska bli självförsörjande, att de som behöver organ får det. Vi vill uppmärksamma både de som väntar och har fått organ och även de som donerat, säger Johnny Hillgren, donationsansvarig läkare Landstinget Gävleborg.

Idag finns i Sverige ett donationsregister och det sköts av Socialstyrelsen i samarbete med Donationsrådet. Donationsregistret startades 1996 av Socialstyrelsen i samband med att den nu gällande transplantationslagen trädde i kraft. Över 1,5 miljoner personer var registrerade i detta register så sent som jan 2009. Idag är siffran inte påfallande större. Vi är ett av de sämsta länderna i Europa när man jämför antal organdonatorer per miljon invånare. Cirka 85 procent av svenskarna är positiva till organdonation, men endast hälften av befolkningen har gjort sin vilja känd.

Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av organ till alla de patienter som väntar på en transplantation.

Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Numera går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.

- Imorgon kan det vara du som står där, det kan hända dig. Ta ditt beslut själv, så skonar du dina anhöriga från att behöva fatta ett svårt beslut i en krissituation, menar Johnny Hillgren.
..

Donationskortet finns i fyra olika naturmotiv. Korten finns att hämta på Apotek och vårdcentraler. Fyll i ditt donationskort och bär det synligt i din plånbok. I samband med detta är det viktigt att du informerar dina närstående om ditt beslut.

Anmäl dig till donationsregistret!

 

fredag 4 oktober 2013

Befolkningens hälsa eller folkhälsa... i Gävleborg

 
Under två dagar har jag som landstingspolitiker förkovrat mig i ämnet folkhälsa eller som svensk förening för folkhälsoarbete uttrycker det... befolkningens hälsa.
Övriga deltagare under dessa dagar var länspolitiker i det nyss bildade Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg - NSFG. Till nätverkets hjälp finns ett sekretariat bestående av fyra personer från Länsstyrelsen, Region Gävleborg, Landstinget och Kommunerna.

Detta nätverk jobbar idag med tre fokusområden
-Delaktighet och inflytande
-Ekonomiska och sociala förutsättningar
-Barns och ungas uppväxtvillkor

Under två intensiva dagar i ett viktigt ämne,  fick jag onekligen en mängd fakta som med all rätt, blev belysta utifrån skiftande politisk bakgrund och värderingar. Här fanns givetvis massor av gemensamma nämnare...

Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan.
En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör vara så jämlikt fördelad som möjligt. Här finns skillnader mellan män och kvinnor, socioekonomiska faktorer, invandrare och svenskar osv. Det alla dock var överens om var att folkhälsoarbetet inryms i alla politiska beslut.

Politiker måste kunna se sambanden mellan...

-Livsvillkor
Demokrati och delaktighet
Barns uppväxtvillkor
Utbildning och arbete
Livsmiljöer
Socialt kapital

-Levnadsvanor
Rökning
Alkohol och droger
Fysisk aktivitet
Matvanor
Sexualvanor
 
-Sjukdomar
Cancer
Hjärt- och kärlsjukdomar
Diabetes
Psykisk ohälsa
 
I Gävleborg sker återkommande uppdateringar genom Samhällsmedicin, där man på ett överskådligt sätt kan hämta in uppgifter om sakernas tillstånd gällande hälsoläget.

Själv säger tack till Jan Linde - Ordf i Svensk Förening För Folkhälsoarbete - för två givande dagar... På återseende i ett viktigt ämne!
--

Nöjd Levnad
Äta lite, dricka vatten,
Roligt sällskap, sömn om natten,
Käckt arbete, lägligt bo,
Stillhet någon stund på dagen;
Det är lagen,
För min hälsa och min ro
Olof von Dalin 1708-1763




måndag 30 september 2013

Alla blir vi äldre...

 
Ingen undgår den debatt som idag finns i ämnet åldrandet i Sverige. Här finns givetvis utan tvekan stora utmaningar och brister som måste åtgärdas. Om inte annat blir vi nästan dagligen påminda om detta genom den nyhetsförmedling som finns i vårt land... radio, TV och tidningar. I takt med att valåret närmar sig, skall tydligen också bilden, genom denna rapportering, sättas fast hos oss alla... en negativ bild av svensk äldreomsorg.

Motbilden finns dock genom rapporter hos EU-kommissionen, FN och European Centre for Social Welfare Policy, där en jämförelse finns mellan EU:s 27 medlemsstater på äldreområdet. I en sammanvägning framstår Sverige som bästa land för aktivt åldrande - följt av Finland och Danmark. Om detta kanske vi borde få se mer utav i det nyhetsflöde som tillhandahålls.

När 95 tusen äldre personer i Sverige via nationella brukarundersökningar tillfrågas är exempelvis 88 procent ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. I särskilt boende är motsvarande siffra 80 procent. 97 procent av hemtjänstmottagarna är nöjda med bemötandet hos personalen. I särskilt boende är det 94 procent. Om detta skrivs det sällan.

Visst finns problem. I TV-programmet Sveriges bästa äldreboende - Smedsberget i Lycksele - fick vi ta del av exempel på fallolyckor, undernäring och felbehandlingar mm.  Inte minst  "på tok" för mycket läkemedel. Allt detta är givetvis tecken på brist på kompetens och en organisation som inte fullt upp klarar sitt uppdrag.

Äldreomsorg i Sverige måste ständigt omprövas, utvecklas och förbättras med hjälp av kunskap och tydliga mål.  Alliansregeringen med Maria Larsson i spetsen har satsat och levererat verktygen för att förbättra äldrevården i varje kommun. Detta genom utbildning av medarbetare, ledarskapsutbildning, öppna jämförelser av verksamheter, kvalitetsregister, system för att fånga upp kvalitetsregister (Lex Sarah) mm.

Idag arbetar massor av duktiga människor för en god och mänsklig omsorg i Sverige. Uppmuntra dem och sprid gärna en positiv bild av god äldreomsorg... kanske finns en bild från din kommun, en bild från en pratstund med en nära och kär vän på äldreboendet, en gemensam måltid med en äldre vid en utflykt eller varför inte bara en promenad i väntan på vintern... kanske runt Hammardammen i Hofors.

Låt inte det negativa bli den enda bilden av svensk äldreomsorg.

 
Barn- och äldreministern Maria Larsson inviger Äldreboken i Torsåker nov -12


tisdag 24 september 2013

Ett lyft för Gävleborg!

 
Frågan hur de folkvalda bättre ska kunna leda och styra arbetet med tillväxt-och välfärdsfrågor har stötts och blötts i många år. Kristdemokraterna har sedan 2006 drivit detta arbete i regeringskansliet och dagens besked från civilminister Stefan Attefall i Dagens Nyheter innebär att regionkommun Gävleborg nu kan bildas den 1 januari 2015 och att länsstyrelsen behålls.

-Med ett direktvalt länsparlament för både tillväxt-och välfärdsfrågor får vi en politisk organisation som skapar möjlighet att effektivisera den politiska styrningen, förbättra de folkvaldas möjlighet att hålla ihop, leda och styra detta viktiga arbete samt effektivisera tjänstemannaarbetet.

-Den nya regionkommunen behöver en stark och ändamålsenlig organisation för att Gävleborg ska kunna växa. Det är viktigt att medborgare och företag involveras betydligt bättre i utvecklingsarbetet och ges förbättrade möjligheter att påverka hur de gemensamma resurserna ska användas.

-För att skapa det attraktiva länet Gävleborg behövs en samverkan mellan länsstyrelsen, regionkommunen och länets tio kommuner.
 
Ett lyft för Gävleborg - Direktvalt länsparlament!

 

torsdag 19 september 2013

Vi erbjuder dig alltid...

 

 
Idag besökte jag tillsammans men mina kollegor inom Samverkan Gävleborg /Svp, FP, M och KD/ Hälsocentralen på Stortorget i Gävle. På måndag tänker majoritetspartierna - S, C och MP - i landstinget Gävleborg besluta om nedläggning av denna Hälsocentral. Av det som framgått  i media finns en djup besvikelse. Detta bekräftades även vid mötet med personalen och sedan med Gävlebor ute på Stortorget. 

En bra och uppskattad Hälsocentral, med säkert det  bästa läget i länet och över 6000 patienter som aktivt valt just denna Hälsocentral, är nu hotad av nedläggning.

Det fattas pengar... man känner igen uttrycket. Själv säger jag, att hade majoriteten lyssnat på det budgetförslag för 2014, som Samverkan Gävleborg lade i juni, hade vi haft helt andra förutsättningar för en fortsatt överlevnad för denna populära Hälsocentral.

Uttrycket - Vi erbjuder dig alltid nära och trygg vård - låter onekligen främmande inför måndagens beslut, tyvärr!

 

måndag 16 september 2013

Bra jobbat Elin!

 
Under  alltför många år har Vuxenpsykiatrin i Gävleborg brottats med problem m läkarbrist, långa väntetider till diagnos och behandling. Trots tidigare åtgärder med fler chefer och omorganisationer på rad har det hjälpt föga.

Nu har  Psykolog Elin Rosengren fått uppdraget att åtgärda problemen i länet. Nu som verksamhetschef för hela länet. Hon har tidigare vänt trenden på allmänpsykiatriska avdelningen i Gävle. Nu skall hon se till att fler får bättre hjälp snabbare. Och hon älskar sitt uppdrag.

På allmänpsykiatriska avd i Gävle började Elin och hennes medarbetare med det viktigaste: vårdens innehåll, säger Elin till Arbetarbladet
– Vården ska först och främst vara kunskapsbaserad. Vi granskade minsta detalj, både i vårdflödet, diagnostiken och behandlingarna. Vad säger de nationella riktlinjerna och vad säger forskningen?
– Nu får alla patienter en utförlig diagnostik och likvärdiga behandlingar i rätt ordning utifrån sin diagnos. När det var lång kö började man kanske behandla en person med generaliserat ångetsyndrom, som samtidigt hade misstänkt, men outredd, ADHD. I ett sådant fall är det bättre att fastslå säkert att det även handlar om ADHD, för att patienten ska få rätt läkemedel och i och med det klara terapin bättre.
Förändring är dock svårt för alla, och det blir inte lättare om man mår psykiskt dåligt. En del patienter tyckte till en början att det var jobbigt att ändra de "vårdvanor" man byggt upp.

– Vården behöver ständigt utvecklas. Alla arbetsplatser består av individer med olika bakgrund, förklarar Elin. Har vi 50 i personalen så kan vi ha 50 olika idéer om den bästa behandlingen. Det är först de senaste åren som psykiatrin fått riktlinjer från Socialstyrelsen om vilka insatser vi ska erbjuda och i vilken ordning.

Resultatet blev häpnadsväckande. I ett kompendium läser jag av staplarna. Tidigare väntade hälften av de hjälpsökande mer än 90 dagar på ett första besök. Nu är den siffran nere i fem procent. Väntetiden till en KBT-behandling låg på igenomsnitt 50 veckor. Nu inleds de inom ett snitt på fem veckor.

Viktigt att notera är Elins beskrivning om personalens arbetsmiljö
– De var extremt förändringsvilliga. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på det förtroende jag fick och det arbete vi gjorde tillsammans.
..

Bra jobbat Elin säger jag... Allt för ett större välbefinnande för en stor skör patientgrupp i länet. Lycka till med uppdraget att förändra länets vuxenpsykiatri till det bättre... nu som verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i hela Gävleborg.

tisdag 10 september 2013

Världsteckenspråkdagen



Idag hade jag förmånen att få lyssna på Bittan Martinell, VD för SignCare AB, Stockholm.
Ett sextiotal hade hörsammat inbjudan till Söders Källa i Gävle, med anledning av Världsteckenspråkdagen. Här belystes behovet hos döva, dövblinda, hörselskadade m fl när det gäller stöd, hjälp, infomation och tillgänglighet i samhället. Konkret kan här nämnas personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, boendestöd, hushållsnära tjänster mm

En uppmanande frågeställning till alla var bl a Vad vill Gävleborg?... här gällde det att tänka sig sociala förändringar, hitta problemlösningar... allt för att öka människors välbefinnande.

Hur ser det ut idag? var en annan frågeställning... Vårt sociala nätverk, val av livspartner, hörande bekanta och döva vänner, påfrestningar från hörande världen/-dövvärlden, finns det skillnader hos yngre och äldre döva, känslomässig stress, ...

Dagen avslutades med en paneldiskussion, där Landstinget och Gävle kommun fanns representerat tillsammans med Anders Blomström (ordf GDL) samt Kia Silverdal (egenföretagare PalliaVårdtecken).

En intressant rapport som Bittan medverkat i är Valfrihet och värdighet. Detta saknas hos äldre döva!

I Gävleborg har denna dag uppmärksammats i Arbetarbladet bland annat.
..
Det man kan konstatera efter denna dag - arrangerad av Gävleborgs Dövas Länsförening, Svenska Kyrkan i Gävle och Studieförbundet Vuxenskolan - är att mycket återstår för att livsvillkoren för denna viktiga grupp, döva och hörselskadade, skall känna sig ha samma värde som övriga i samhället. Själv vill jag försöka bidra till en positiv utveckling. Tack än en gång säger jag för inbjudan till en intressant dag.


lördag 7 september 2013

Sänkta läkemedelspriser

 
Många mediciner blir betydligt billigare efter årsskiftet. Det blir resultatet efter en uppgörelse mellan regeringen och läkemedelsbranschen, skriver DN                                    
I statsbudgeten som presenteras om två veckor ingår en uppgörelse mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om generella prissänkningar på äldre läkemedel.
Branschen förbinder sig att från och med första januari nästa år sänka priserna på receptbelagda läke­medel som är äldre än 15 år med 7,5 procent.
Därefter kommer priserna på alla mediciner sänkas automatiskt 15 år efter att de godkändes. De läkemedel som prispressas med dagens system är de som får konkurrens av kopior, så kallade generika.

Socialminister Göran Hägglund (KD) menar att Sverige i en inter­nationell jämförelse betalat för mycket för vissa läkemedel.
– Problemet har varit att när det inte funnits någon generika som kan konkurrera så har vi i jämförelse med många andra länder hamnat på en väldigt hög prisnivå, säger han.
Den största vinsten med prissänkningen är att pengar frigörs till andra angelägna ändamål, menar socialministern.
– Man ska ha klart för sig att väldigt många av de här läkemedlen, de som köper dem är många gånger högkonsumenter av läkemedel och där finns ju högkostnadsskyddet. Den stora besparingen kommer för det offentligas del, säger Göran Hägglund.
..

I Gävleborg har under ett antal år kostnaden för läkemedel sjunkit och kommer med denna överenskommelse att fortsatt sjunka. Här måste givetvis även en mer restriktiv inställning finnas till nyttan av en ofta överkonsumtion av läkemedel. Kunskap om läkemedelsmissbruk, -biverkningar, -förgiftningar, förväxlingar eller överförskrivningar av läkemedel måste givetvis fortsatt vara en prioriterad fråga för alla inom hälso- och sjukvård samt övriga i samhället.
 

fredag 30 augusti 2013

Bedrövligt...

Häromdagen träffade landstingets politiker och tjänstemän Neurologiskt Handikappades Riksförbund i Gävleborg. En gjord rehabiliteringsutredning presenterades, där redan kända fakta för berörda patienter redogjordes. Kartläggning och analys fanns där i mängd över det som inte fungerar samt givetvis konkreta handlingsplaner för vad som måste göras för att länets Neuropatienter fortsättningsvis skall känna sig trygga med länets vård. Själv uppmanade jag deltagarna vid träffen att "sätta blåslampan på landstinget", så att patienterna skall uppleva att det blir verkstad av alla vackra ord.

Igår fick så svenska folket genom programmet Arga doktorn, se Jessica Thåström i Sandviken och hennes kamp för vård. I programmet fick tittaren se hur länets brister så hårt drabbat Jessica. Än en gång bekräftades det jag ofta påpekat... vackra ord och hänvisningar till gjorda utredningar räcker inte, man måste leva upp till det man lovar! Ursäkten från landstinget sida var "det finns ett flertal människor som har liknande problem som Jessica och som står utan den rehabilitering som behövs". Samverkan Gävleborg /m, kd, fp och svp/ anser inte att det är en acceptabel ursäkt. Ekonomi får inte gå före människors rätt till vård och omsorg. Slumpen ska inte avgöra vilken person som får hjälp eller inte. Jessica är behov av rehabilitering och den ska påbörjas snarast. Detta ska gälla även alla andra människor som idag saknar relevant rehabilitering i Landstinget Gävleborg.



Länk till samverkans rapport:

fredag 23 augusti 2013

Bäst i Sverige...

 
 
Med förebilden från skolans värld, där SVT använde sig av en skolklass - 9A - och gjorde en TV-serie, har nu turen kommit till äldreboenden i Sverige. Smedsberget i Lycksele - kommunalt - får stå som modell för programmet. Två experter och ett TV-team skall försöka med personalens och inte minst de boendens hjälp skapa Sveriges  bästa äldreboende. Förutom själva miljön och inte minst den ofta omtalade maten inom äldreomsorgen i Sverige, tar Yngve Gustafsson, professor i geriatrik och överläkare vid Umeå universitetssjukhus, bland annat tag i den ofta kritiserade läkemedelsförskrivningen, som förekommer.

Budskapet är tydligt efter redan ett program häromkvällen..."Det går att göra mycket kring den skandalöst dåliga läkemedelsbehandlingen av äldre. Det skulle både minska kostnaderna och få de gamla att må bättre", säger Yngve Gustafsson.

Med spänning ser jag fram emot kommande program, där förhoppningsvis skapandet av en god förebild, kan få bli ännu en av  många positiva ledstjärnor inom äldreomsorgen för övriga Sverige.
Onekligen är det en programserie, som kommer att väcka många känslor... hoppas det leder till ännu bättre äldreomsorg.

Andra positiva ledstjärnor i ämnet Äldrevård är den skrivna boken Äldreboken av Jan Bornestig och Håkan Olsén. Detta är en bok om svensk äldreomsorg som går emot de larmrapporter som de tycker dominerar i media. Med hjälp av bilder och exempel beskriver de äldreomsorgens vardag som vacker och positiv.





onsdag 14 augusti 2013

Ingen frizon för mobboffren

 
Ett nytt läsår för våra elever i Sverige närmar sig och efter ett trettiotal år i skolans värld - innan jag blev heltidspolitiker - är det inte utan att man i år är märkbart glad över den solvarma sommar vi alla fått uppleva. Här hade man kunnat sluta sin utläggning om skolstarten om det inte hade varit för de alltför många som med oro väntar på ännu ett år med mobbning. Rapporter duggar tätt från många håll...

Ur friends rapporten kan följande läsas...
Vanligt med kränkningar i skolan
Vart femte barn har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. Sju procent av barnen har blivit kränkta av någon i skolpersonalen. Vanligast är verbal och psykisk mobbning, men även fysiska kränkningar som slag, sparkar och tafsningar drabbar de barn som är utsatta. Det visar Friendsrapporten 2013 där
36 698 barn har svarat på frågor om mobbning i skolan. 
Nästan vart femte barn (17 %) svarar att de har blivit kränkta av en annan elev det senaste året. Kränkningarna är vanligast i årskurs 3-6 där vart fjärde barn (23 %) har blivit utsatt. Sju procent har blivit kränkta av någon i personalen och bara varannan elev på högstadiet eller gymnasiet upplever att vuxna säger till om de får veta att någon behandlats illa.
- Det viktigaste är att vuxna som får kännedom om kränkningar agerar och tar tag i problemet. För att kunna göra det krävs kunskap i dessa frågor samt att skolorna får rätt förutsättningar för att jobba långsiktigt mot mobbning. Trygghet i skolan är en förutsättning för att barn ska kunna lära sig, säger Lars Arrhenius.
Den vanligaste formen av mobbning är verbala och psykiska kränkningar. Men även fysiska kränkningar i form av sparkar och slag eller tafsningar förekommer och då främst bland yngre elever. Tretton procent har fått en bild eller film på sig spriden i sociala medier mot sin vilja.
- Något som känns mycket oroande är det faktum att många blir kränkta utifrån kön. De blir utsatta för att de går emot normen om hur tjejer eller killar förväntas vara eller bete sig. Vi kan även se att tjejer överlag känner sig mer otrygga på utsatta platser i skolan som toaletter och omklädningsrum, säger Lars Arrhenius.
..
Ur minnet kan jag komma ihåg den vänskola jag upparbetade kontakt med under nittiotalet i Southampton - Marchwood Junior School - där man på skolgården kunde hitta en frizon... en mindre trädgård, där man som elev kunde fritt ströva omkring på raster utan kommentarer från någon. Tystnad rådde och där man som elev kunde samla krafter. Kanske något att införa för den tredjedelen av Sveriges skolungdomar, som känner oro inför skolstarten.

Du som drabbats av mobbning...
Berätta och be om hjälp. Det är din rättighet att slippa bli mobbad och de vuxnas skyldighet att hjälpa dig.

Du som förälder eller närstående...
Slå larm! Lyft fram problemet i ljuset. Tag kontakt med skolpersonal, de har enligt lagen ett ansvar att förebygga mobbning och vidta åtgärder när mobbning uppstår.

torsdag 1 augusti 2013

Vårt sömnbehov

 
Så här i semestertider är det kanske, förutom översyn av ens försäkringar, ekonomi, trädgård- och hushållsskötsel plus mycket annat, på sin plats att fundera över ämnet, ditt och mitt sömnbehov.

Sömnforskare Torbjörn Åkerstedt - enhetschef vid Stressforskningsinstitutet - säger att han tror att ärftligheten avgör vårt sömnbehov. Det finns väldigt svagt eller inget samband alls mellan antalet timmar vi sover och hur trötta vi är. Det visar ny, ännu opublicerad forskning från Stressforskningsinstitutet, som undersökt sömnrutiner bland svenskar.

– Tvärtom mot vad de flesta tror, måste man inte vara trött för att man sover kort tid. Långtidssovare mår inte bättre än korttidssovare. En stor andel av dem som sover kort tid, mindre än sex timmar per natt, gör det just för att de kan det, säger Torbjörn Åkerstedt.

Däremot de som sover mindre än fem timmar per natt, mår dock inte bra av det. Var fjärde svensk har sömnproblem. Hos 11 procent av befolkningen kan sömnproblemen klassas som svåra eller mycket svåra.
Just nu undersöker Stressforskningsinstitutet hur sömnbrist också påverkar hjärnans frontala delar, där vår förmåga till empati sitter. Men det är inte bara tanken som skadas av för lite sömn.
Får vi ingen sömn alls, försämras immunförsvaret redan efter ett dygn. Pågår sömnbristen i upp till tre till fem år, riskerar den att leda till åldersdiabetes, och fyra till fem års sömnbrist kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar.

Viktiga påpekanden av Torbjörn Åkerstedt,... vilken i sin helhet återges i dagens DN.